Det finns inget land i världen som är så starkt kopplat till uret, klockan och tiden som Schweiz. Det första som kommer upp i huvudet när man tänker på Schweiz är bankkonton, skidorter och klockor. Det verkar vara något magiskt med tiden och klockornas funktion av att hålla reda på sekunder, minuter och timmar. Tilldragelsen till klockan är inte svår att förstå – här finns mekanik, formgivning, estetik och funktion i ett och samma föremål. Lägg därtill elegans, klass, flärd och höga prislappar, klockan blir som en magnet av hög status och en stark symbol för vilken livsstil du vill representera.
Klocktornet, fickuret och armbandsuret
Klockan och tiden har alltid samlat, organiserat och varit en viktig funktion för samhällets utveckling, alltsedan kyrkornas klockringningar vid gudstjänster framtill både stämpelklocka och matlådans intåg under industrialisering och lönearbete. Men att fickuret övergick till att bli armbandsur var inte något modenyck från Paris, London eller Barcelona.
Den enda anledningen var att armbandsuret blev en praktisk lösning under första världskriget, eftersom soldaterna ville ha bägge händerna fria. Att stoppa ner en hand i fickan för att fiska upp fickuret var både besvärligt, opraktiskt och rent av livsfarligt i skyttegravarna. När första världskriget sedan avslutades 1918 kom armbandsurets popularitet att bestå och fickuret ansågs av de unga männens som omodernt och föråldrat.
Att skilja på tiden och i synnerhet arbetstiden och fritiden blev allt viktigare för det framväxande proletariatet, när det kom till arbetarnas politiska rättigheter, som rätten till semester och åtta timmars arbetsdag. Viktiga politiska frågor kom att handla om arbetstiden, karenstiden och semestertiden under 1920- och 1930-talet i Sverige.
Musée Atelier Audemars Piguet
Viljan till att bära ett elegant, tekniskt och iögonfallande modernt ur på handleden, fick flera klocktillverkare att försöka överträffa varandra när det kom till flärd, glamour och inte minst prislappen på klockorna. Filmstjärnorna, skådespelare och musiker från 1920-talet användes flitigt i marknadsföringen av armbandsuret. Klockans popularitet och dess egna magnifika museum tillägnad klockan och tiden kom att öppnas av det exklusiva klockmärket Audemars Piguet.
Portarna till museet slogs upp förra året, 2020. Den spektakulära arkitekturen – byggd likt en spiral – är ritad av en grupp danska arkitekter som verkar under namnet Bjarke Ingels Group (BIG). Inuti byggnaden återfinns inte mindre än ca 300 olika klockor, från 1800-talet fram till idag. Museet ligger i pittoreska staden Le Brassus i Schweiz. Museet är tillika en arbetsplats och här tillverkas de mest avancerade, dyraste och komplicerade urverken i världen!
En del av klockorna som tillverkas här kan ta flera månader att färdigställa innan de går ut på försäljning. Klockorna kan ha en mängd olika material, ädelstenar, design och funktioner och en enda klocka kan kosta uppåt sjusiffriga belopp! Frågor man ställer sig är om utställningen av klockorna är kronologisk med tiden och huruvida man faktiskt är tvungen att gå medsols inuti byggnaden? Svaret är lika gränslöst som tiden, det går faktiskt utmärkt att gå både mot- och medsols i detta spektakulära museum. Ett måste för alla tids- och klockälskare!
